Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas..

Uppsatsen har undersökt hur tre internetkonsultföretag har hanterat sin klient-, personal- och övergirpande strategi. Efter detta har författarna dragit slutsater för hur ett antal generella framgångsfaktorer inom denna och liknande branscher ser ut..

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen är förtroende, osäkerhet respektive säkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestående av revisorer från Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsättning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen.

Då datorer i alla dess former har kommit att bära betydande mängder relevant information för diverse forensiska utredningar så krävs en ingående kunskap gällande hur denna data lämpligast infångas. En typ av klient som nyligen har gjort sitt kommersiella intåg på marknaden är den internetbaserade tunna klienten. Det existerar i dagsläget begränsat med underlag gällande huruvida en sådan klient bär information som är relevant för en IT-forensisk utredning.Inom denna uppsats har därför en internetbaserad tunn klient av typen Chromebook varit mål för undersökning. Syftet har varit att kartlägga vilka sårbarheter som existerar, samt om möjligt huruvida dessa kan brukas som underlag vid en forensisk utredning. För detta ändamål har klientens lagrings- samt kommunikationsmönster analyserats.

BAKGRUND: Miljön påverkar personliga assistenternas arbetsställningar och fysiska arbetsbelastning och kan resultera i skadlig inverkan vid förflyttning av klient, men få studier är gjorda inom detta område. SYFTE: att kartlägga åtta personliga assistenters arbetsställningar, deras skadliga inverkan, ländryggsflexion och biomekanisk ländryggsbelastning vid två förflyttningar av klient. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm har använts för kartläggning av arbetsställningar vid förflyttning av klient. Två förflyttningar av klient har studerats: uppresning från ryggliggande till sittande samt från sittande på sängkant till stående/till rullstol. Fotografier har använts vid analys av arbetsställningar och observeration av skadlig inverkan.

Miljöbalken är en svensk ramlag som syftar till att skydda människors hälsa och miljön på ett hållbart sätt, men i och med att balken är en ramlag kanden också ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsätts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken är miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förändrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde ikraft, då förordningens syfte är att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjälp av Michael Lipskys teori om närbyråkrati.Studien visar på att majoriteten av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som närbyråkrater då de har ett stort inflytande på hur lagen implementeras.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

En sammanfattande rapport över de lärdomar vi gjort under bl.a. ett projekt vid Närpolisen i Lund (NÄPO Lund). Rapporten behandlar bl.a. områden som konsult-klient förhållandet, ledarskap, individuell utveckling, grupputveckling och feedback..

Denna uppsats är en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och Färöarna. Frågeställningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och Färöarnas självstyrelser, för att se om Färöarnas typ av självstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientensbeskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enabduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktensfyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angående deras möte med de professionella.